≡

Erdoğan bombar folket som besegrade IS

26 januari 2018 - Uppdaterad 9 februari 2018, 22:01

Turkiets bombningar av kurdiska områden i Syrien får katastrofala effekter för civilbefolkningen och stärker fundamentalistiska islamister. Samtidigt är Sverige tyst om angreppen, och Facebook stänger ner grupper som uppmärksammar situationen.

För snart en vecka sedan inledde Turkiet sina flygangrepp på den kurdiska staden Afrin. Staden, som ligger i nordvästra Syrien, är en del av Rojava – den direktdemokratiska och självständiga federationen i norra Syrien som även går under namnet Demokratiska federationen i Norra Syrien. Regionen kontrolleras för närvarande av den kurdiska milisen YPG tillsammans med den kvinnoseparatistiska brigaden YPJ. De senaste åren har styrkorna spelat en avgörande roll i bekämpandet av terrorgruppen ISIS, samtidigt som man upprättat ett förhållandevis säkert samhällssystem i den annars krigshärjade regionen. Detta samhälle är nu, om stöd inte kommer utifrån, direkt hotat.

Andreas Klominek är aktiv i Rojavakommittéerna Stockholm. Enligt honom har Turkiet den senaste veckan beskjutit omkring 100 områden i regionen, inklusive Afrin. Det rör sig till största del om attacker mot civilbefolkningen.

– Cirka 72 krigsplan sköt mot centrala Afrin, Cindirese, Reco, Shera, Sherawa, Mabetadistrikten och mot ett flyktingläger i Rubar, där cirka 20 000 flyktingar från Syrien är bosatta, säger han till Konkret.

Lördagen 27 januari arrangeras manifestationer runtom i världen för att uppmärksamma bombningarna av Rojava. Kurde Kasirga och Andreas Klominek är båda engagerade i organisationer som är medarrangörer i helgens manifestationer. De berättar för Konkret om den allvarliga situationen i norra Syrien, om avsaknaden av internationellt stöd och om Turkiets motiv.

– De bakomliggande anledningarna till Turkiets attacker i Afrin är kurderna och deras framgångar, säger Andreas Klominek.

Kurde Kasirga fyller i:

– Turkiets kurdfientliga politik har pågått i över 90 år. Vi behöver inte gå tillbaka långt i historien för att förstå detta, säger hon.

Kasirga menar att varje framsteg som kurderna har gjort på det politiska, sociala och kulturella planet i decennier har bemötts med brutalitet, gripanden, tortyr, våld och massaker från Turkiet. Hon nämner de över 10 000 politiskt aktiva kurder som idag sitter fängslade i Turkiet. Bland dessa finns det kurdvänliga HDP-pariets ledarfigurer Selahattin Demirtas och Figen Yuksekdag, samt opposionella journalister och flera försvarsadvokater.

– Massakrer har skett i flera kurdiska städer i Norra Kurdistan (Bakur, sydöstra Turkiet). Cizîr, där den turkiska staten medvetet brände hundratals människor till döds efter att de utlyst undantagstillstånd och utegångsförbud, är ett annat exempel, säger Kasirga och fortsätter:

– Men massgripanden, dödandet och massakern på kurder har aldrig varit begränsat till Turkiet. I över 40 år har deras brott varit gränsöverskridande.

Andreas Klominek betonar att den turkiska armén försökt gå in i Afrin tidigare.

– De har försökt attackera Afrin via en markoffensiv som misslyckades. Därefter försökte den turkiska armén flytta invånarna i Afrin till Fria syriska arméns områden. Fria syriska armén är trots namnet en legosoldatsarmé som är ihopsatt och kontrollerad av Turkiet.

Klominek menar att Afrin-kantonen och de andra kurdiska regionerna i norra Syrien aldrig har utgjort ett egentligt hot mot Turkiet.

– Den turkiska staten har dock ständigt hotat och angripit byarna och dess omgivning. De senaste åren har detta hänt ett flertal gånger.

Enligt de rapporter som Rojavakommittéerna tagit del av är det civilbefolkningen, däribland kvinnor och barn, som drabbats värst av bombanfallen. Detta stärks av nya rapporter från den Londonbaserade organisationen Syrian Observatory for Human Rights.

– Flyganfallen har bidragit till att stora delar av Afrin nu ligger i ruiner, säger Kurde Kasirga. Det vi bevittnar är en ren massaker.

Klominek menar att Turkiets bombardemang kommer att få allvarliga konsekvenser i ett internationellt perspektiv.

– Detta kommer mynna ut i en blodig konflikt som leder till en ny mänsklig katastrof med hungersnöd, fler oskyldigt mördade barn, fördriven lokalbefolkning och ännu en internationell humanitär kris, säger han.

Det internationella stödet är på samma gång starkt och obefintligt, beroende på vem en frågar. I dagarna har det hållits stödmanifestationer i hela världen, från Europa till Australien, från Sydamerika och USA till Asien.

– Inom 42 timmar efter Turkiets massakerinvasion i Afrin gick kurder och kurdvänner ut på gator och torg över hela världen, säger Kasirga. Samtliga stöduttalanden visar att stödmanifestationerna kommer att fortsätta fram tills kriget når ett slut och det demokratiska federativa styret i norra Syrien vinner politisk status.

Men tittar man på stormakternas regeringar är det nästintill tyst. Detta gäller inte minst Ryssland, som kontrollerar luftrummet över nordvästra Syrien där Afrin ligger.

– Ryssland får inte förbli en åskådare till Turkiets attacker. Attackerna mot Afrin, Rojava och norra Syrien tjänar på det stora hela ISIS och andra Salafistgrupper. Den internationella koalitionen mot ISIS borde verkligen vidta åtgärder mot detta, säger Klominek.

Inte heller har det kommit något uttalande från Sverige. Det dröjde flera dagar innan svensk media började rapportera från Afrin. Enligt Kasirga har det att göra med ekonomiska intressen.

– Överallt går det före värnandet av internationella värden såsom demokrati och mänskliga rättigheter. Någonting som i sin tur påverkar vad vi får ta del av i media, säger hon.

Kasirga och Klominek berättar för Konkret om det samhällssystem som utvecklats av människor som lever i Rojava. De kallar sitt system för ”demokratisk konfederalism”, vilket syftar till att få människor av olika kulturer, etniciteter, religioner och med olika språk att samexistera med varandra. Detta görs bland annat genom direktdemokratiska strukturer och med en stark rätt till självförsvar. En stabilitet som också gjort att man har kunnat ta emot hundratals flyktingar från regionen – de flesta araber från Aleppo och Raqqa.

I stora delar av turkisk media framstår bombattackerna på Afrin som en självförsvarsakt, och det kurdiska självstyret som ett hot mot den turkiska nationalstaten.

– Turkiet har inte bara tystat utan också bundit media, säger Kasirga. Liksom vid liknande händelser har Turkiet nu stängt ner tillgången till sociala medier, vilket hindrar samtliga oppositionella åsikter att komma fram.

Enligt Kasirga gynnar detta framväxten av fundamentalistiska och ultra-nationalistiska strömningar i Syrien, vilket i sin tur gör samexistensen mellan olika grupper allt svårare. På frågan om vad för typ av desinformation som Turkiet spridit svarar hon:

– Vi ser det dagligen på våra sociala medier! Turkiet påstår bland annat att de för krig mot ”terrorister”, men det vi bevittnar är en civil massaker. Turkiet påstår att de inte har civila som måltavla, men det vi bevittnar är hur civila bosättningsområden jämnas med marken.

Flera onlinesidor som berör den kurdiska frågan och som uttalat sig om Afrin har under de senaste dygnen tagits ner från bland annat Facebook. Även Rojavakommittéerna har fått sin sida nedplockad. För Kasirga är det uppenbart att man vill stoppa spridningen av information om protesterna mot Turkiets invasion.

– Facebook har under flera år stängt ner gruppsidor samt privata sidor som visat stöd för den kurdiska kampen. Men det har blivit mycket mer senaste tiden, säger hon.

Men protesterna blir av. I Stockholm, Malmö, Göteborg, Eskilstuna och Östersund kommer manifestationer och demonstrationer äga rum under lördagen.

– Vi kommer att tillsammans visa att Afrin inte är ensamma. Afrin symboliserar fred, avslutar Kasirga.