≡

Arbetarklassen hånas eller osynliggörs i svensk TV

13 februari 2018 - Uppdaterad 13 februari 2018, 14:18

Två nya forskningsrapporter slår fast att arbetarklassen i Sverige mer eller mindre har uteslutits ur TV-rutan. Dessutom ägs 89% av svenska tidningar av borgerliga mediekoncerner.

I en nyutgiven rapport skriven av kommunikationsforskarna Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt undersöks representationen av arbetarklass i svensk TV. Rapporten, som publiceras av idéinstitutet Katalys, slår fast att arbetarklassen i Sverige är grovt underrepresenterad i förhållande till dess storlek. Arbetare utgör mellan 40 och 50 procent av befolkningen i Sverige. Men enbart 11 procent av de personer som förekommer i TV tillhör arbetarklassen.

Inte nog med att arbetare inte får vara med på TV. Rapporten visar att arbetare då de förekommer på TV ofta framställs som moraliskt underlägsna eller sämre människor. I program som ”Morran och Tobias”, ”Ullared”, ”Lyxfällan” eller Tabita i ”Mia & Klara” gestaltas arbetare som lata, dumma eller löjliga i jämförelse med den kultiverade medelklassen. Enligt Jakobsson och Stiernstedt beror detta på att journalister och andra som arbetar i svenska medier tenderar att tillhöra medelklassen och bo i innerstäderna i landets största städer. Från sina medelklassbubblor saknar de kontakt med folket.

Utöver att medier utesluter arbetare konstaterar en annan kommande rapport, skriven av journalistikprofessorn Sigurd Allern, att det svenska medielandskapet präglas av en kompakt borgerlig dominans. Åtta borgerliga mediejättar kontrollerar 89 procent av tidningsupplagan i Sverige.

I en intervju i ETC påpekar Allern att den borgerliga ägarstrukturen har inneburit en enorm liberal ideologisk dominans. Bortsett från Aftonbladet och några mindre dagstidningar är i stort sett samtliga ledarsidor i Sverige liberala eller konservativa. Allén säger:

– Redaktörsskiktet i Sverige är extremt borgerligt. Det har blivit ett naturtillstånd att vi helt saknar socialdemokrater eller socialister i ledande positioner.

Rapporterna visar tydligt att medelklassens dominans i borgerligt ägda svenska medier har lett till att arbetare exkluderas och att glesbygden, bruksorter och förorter sällan förekommer. När svenska medier ändå representerar arbetare eller glesbygd görs det med klassförakt eller alarmism. Så utesluts halva Sveriges befolkning, samtidigt som den politiska och mediala eliten tar ett allt fastare grepp om offentligheten.