≡

Muslimsk kvinna förlorar i domstol – SD-medier drevar mot muslimer

5 mars 2018 - Uppdaterad 5 mars 2018, 21:52

Solna tingsrätt kritiseras för att följa ”sharia”. Men inga skrivelser i domen hänvisar till islamisk lagstiftning. När drevet går är det ofta muslimska kvinnor som hamnar i kläm.

Solna tingsrätt möter massiv kritik efter att ha friat en misstänkt hustrumisshandlare. I den uppmärksammade domen skriver rätten bland annat att det ”minskar” kvinnans ”trovärdighet” att hon anmält händelserna till polisen, istället för att ta upp problemet direkt med mannens familj. Rätten skriver också att det ”inte är ovanligt” att ”kvinnor felaktigt hävdar att de blivit misshandlade och hotade” – och antyder att hon gjort det i syfte att få tillgång till en lägenhet.

Lagmannen och en moderat nämndeman ansåg att bevisningen var stark och ville döma mannen för den misstänkta misshandeln, medan två centerpartistiska nämndemän ville fria honom. Då rätten var oenig friades mannen.

Det är inte friandet i sig – utan argumenten för att fria mannen – som väckt bestörtning. Rätten skriver vidare att: ”Mannens familj verkar vara en bra familj, till skillnad från hennes, vilket också har betydelse för bedömningen av skuldfrågan”.

En av de nämndemän som ville fria mannen är Ebtisam Aldebe, en centerpartistisk politiker som stod på partiets riksdagslista i valet 2014. I en intervju med Aftonbladet försvarar hon domen, men vill inte prata om den.

Aldebe har i andra sammanhang argumenterat för särlagstiftning. I en intervju med SVT år 2008 menade hon att Sverige borde införa andra lagar för muslimer, än de som gäller för svenskar i övrigt. Bland annat tyckte hon att muslimska kvinnor borde få ärva mindre än muslimska män.

Aldebe är gift med Mahmoud Aldebe, ordförande för Sveriges muslimska förbund. 2006 krävde han särbehandling för muslimer i en rad frågor, men tvingades backa efter starka protester från de egna medlemsorganisationerna, som inte ville bli särbehandlade.

Svenska medier har reagerat starkt på domen från Solna tingsrätt – och enligt nu välbekanta mönster.

SD-trogna Samtiden slog fast att det handlade om en ”shariadom”, och tog händelsen som ett bevis för att ”klansamhället” tagit över och att ”islamiseringen” av Sverige ”går med allt snabbare takt”. De varnade också för ”den demografiska utvecklingen, där Sverige kan ha 30 procent muslimer år 2050”. Även SD-trogna Samhällsnytt talade om en ”shariadom”, och illustrerade nyheten med en bild av Koranen. Fria Tider, som står till höger om SD, menade även de att det handlade om en ”shariadom” och gjorde en stor sak av att den misstänkte mannen är muslim.

Liknande reaktioner kom även från liberala medier. Liberala Kristianstadsbladet manade exempelvis sina läsare att ”slänga ut Sharia ur våra svenska domstolar” och illustrerade texten med tre kvinnor iklädda heltäckande slöjor. På så sätt sammankopplades den uppmärksammade domen med muslimer i allmänhet, och med muslimska kvinnor i synnerhet.

Men inga skrivelser i domen hänvisar till Koranen eller Sharia. Domen hänvisar istället till påstådda kulturella skillnader och till personliga uppfattningar om kvinnan respektive mannen. Detta trots att domstolarna har till uppdrag att behandla alla lika inför lagen.

Svenska medier har gjort en stor sak av att den misstänkte mannen och den centerpartistiska nämndemannen är muslimer. Däremot har de inte påpekat att även kvinnan som förlorade målet är muslim. Samtiden, Samhällsnytt och Fria Tider citerade olika experter, men alla undvek att citera uttalandena från kvinnans målsägarbiträde, Amana Ayob Landin, expert på familjerätt med särskild kompetens vad gäller hedersrelaterat våld.

I en intervju med Aftonbladet säger Ayob Landin att: ”Min klient känner sig mycket kränkt över domen och ifrågasatt utifrån delar i domskälen som inte är förenliga med principer som en rättsstat vilar på.”

Hon tillägger att: ”Domen är direkt stötande och sänder ut signaler som går helt emot det rättssamhälle vi lever i.”

En kvinna anmäler sin make för misshandel. Hon blir misstänkliggjord och negativt särbehandlad – av en svensk domstol – på grund av sitt ursprung. Hon används sedan som slagträ av ideologiskt motiverade medier och opinionsbildare i ett drev mot muslimer – en grupp som hon själv tillhör.

Som vanligt hamnar muslimska kvinnor i kläm mellan rasister och islamister.