RUT-bidraget infördes 2007 av Fredrik Reinfeldts alliansregering. RUT står för ”Rengöring, Underhåll och Tvätt” och innebär att privatpersoner kan få bidrag om de anställer någon annan för att utföra arbete i det egna hemmet. Det kan till exempel handla om matlagning, städning eller trädgårdsarbete. Förra året kostade bidraget staten 3.7 miljarder kronor och runt 730 000 personer köpte något form av RUT-tjänst.
Det är framför allt personer i rika områden och kommuner – som Danderyd, Lidingö, Täby och Lomma – som använder RUT-bidraget, och framför allt välbeställda kvinnor. Ofta har dessa kvinnor själva en hög inkomst, eller också bor de i ett hushåll med tillräckligt hög inkomst för att utnyttja RUT-bidraget fullt ut.
Bland de anställda i branscherna som omfattas av RUT-bidraget är majoriteten av kvinnorna födda i ett nordiskt land alternativt ett land inom EU. Det handlar ofta om lågutbildade och invandrade kvinnor.
En ny rapport från den fackliga organisationen Katalys, ”Vilka är ’vi’ i jämställdhetspolitiken”, undersöker svensk jämställdhetspolitik i förhållande till RUT-bidraget. Rapporten är skriven av Birgitta Jordansson, docent i arbetsvetenskap, och Linda Lane, docent i socialt arbete.
Författarna visar att RUT cementerar idén om hushållsarbete som ett så kallat ”kvinnoarbete”. Genom RUT har ansvaret för hushållsarbetet flyttats över från välbeställda kvinnor till kvinnor med lägre utbildningsnivå och inkomst. Enligt rapportförfattarna behövs politiska reformer om situationen ska förändras.
Rapporten går att läsa här.
Relaterade artiklar
USA:s miljardärer betalar lägre skatt än vanliga löntagare
21 november 2019