I veckan avslutades den uppmärksammade rättegången mot terrorgruppen Gruppe Freital, eller Freital-gruppen. De åtta medlemmarna i gruppen stod bland annat åtalade för att ha planerat och genomfört flera bombattentat mot flyktingförläggningar i delstaten Sachsen i östra Tyskland. I onsdags (7/3) kom domen. Straffen blev hårda: mellan fyra och tio års fängelse för alla åtalade.
De åtta terroristerna – sju män och en kvinna, alla mellan 20 och 40 år gamla – träffades 2015 i samband med högerextrema demonstrationer i den lilla staden Freital utanför Dresden. Flera av dem var redan medlemmar i det fascistiska medborgargardet Bürgerwehr FTL/360, döpt efter en lokal busslinje där två marockanska skolungdomar blivit misshandlade av rasister.
I juli 2015 sprängde Freital-gruppen en bil tillhörande en kommunalpolitiker från vänsterpartiet Die Linke. I september samma år exploderade hemmagjorda bomber vid Die Linkes partilokal och vid en lägenhet där åtta eritreanska flyktingar bodde. Månaden därpå detonerade gruppen bomber vid ett politiskt kollektivboende samt ännu ett asylboende. Vid den senare attacken skadades en 26-årig flykting från Syrien av glassplitter i ansiktet.
Under rättegången försökte försvaret lindra straffen genom att hävda att Freital-gruppen inte kunde klassas som en terrororganisation. Ett kommunalråd i Sachsen menade att gruppens medlemmar inte var terrorister utan ”busfrön”, och att media framställde saken som allvarligare än den var.
Men rätten tyckte annorlunda. De ansåg att den noggranna planeringen av dåden, liksom det faktum att gruppens medlemmar sedan tidigare var organiserade högerextremister, gjorde att brotten måste rubriceras som terrorism.
Skillnaden är stor mot Sverige, där högerextremister sällan åtalas för terrorbrott. Förra året dömdes exempelvis tre svenska nazister med kopplingar till Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) för liknande handlingar: tre bombattacker mot flyktingar och politiska motståndare i Göteborg. Den ledande gärningsmannen dömdes till åtta år och sex månaders fängelse. Men inte för mordförsök eller terrorbrott, utan för allmänfarlig ödeläggelse, försök till allmänfarlig ödeläggelse och vapenbrott.
Det är inte första gången som Tyskland drabbas av högerextrem terrorism. I början av 00-talet mördade terrorcellen Nationalsozialistischer Untergrund (NSU) nio personer med invandrarbakgrund. Förra året utfördes 1715 attacker mot asylsökande och flyktingförläggningar, enligt en rapport från kampanjen Mut gegen rechte Gewalt. Det är dock färre än 2016, då 3768 attacker registrerades.
Rebecka Kärde, Berlin
Relaterade artiklar
Sverigedemokraterna minns Förintelsen
27 januari 2020
FN: Klimatkrisen kräver ett nytt samhälle
30 oktober 2018