En film som tycks visa hur polisen i Stockholm använder omotiverat våld sprids just nu på sociala medier. På filmen syns en ung man som argumenterar med några poliser i en trappa. En av polismännen knuffar honom några steg nedför trappan. Mannen vänder sig om och börjar gå nedför trappan. Då springer samma polisman efter honom och riktar sin elpistol mot mannens rygg. Det hörs ljud och kommer blixtar. Mannen faller huvudstupa nedför trappan.
Filmen spelades in av Matilda Tudor i Stockholm i lördags. Hon var på väg till en konstutställning på Djurgården när hon hamnade mitt i en nazistisk demonstration vid Sergels torg i centrala Stockholm. Tudor berättar att hon filmade händelsen eftersom hon upplevde att polisen var aggressiv mot de antinazistiska motdemonstranterna som fanns på plats.
Enligt Matilda Tudor hotade polismannen den unge mannen med att han skulle få ”smaka på” elpistolen. När mannen gick därifrån sprang polismannen efter honom och fällde honom huvudstupa nedför trappan.
Tudor menar att polismannens våld inte föregicks av våld från någon annan:
– Jag tänker att det är helt obefogat på så många plan, speciellt med tanke på att han hade vänt sig om och var på väg ner, säger hon. Dessutom var ingen våldsam på platsen, det var bara många upprörda känslor och ett högt tonläge.
Men Polisens presstalesperson Per Fahlström försvarar polismannens agerande:
– Vi har ju viss befogenhet att använda den här typen av våld i samband med sådana här situationer, säger han till SVT.
Fahlström påstår att polismannen inte har använt elpistolen:
– Däremot så finns det en funktion i vapnet så att det låter och blixtrar.
Men Per Fahlström förklarar inte varför polismannen sprang ikapp mannen för att använda denna ”funktion”, särskilt som han ändå var vänd åt andra hållet och inte kunde se blixtarna.
Personen som föll nedför trappan hävdar bestämt att han träffats av en elstöt:
– Ja, jag träffas av elpistolen, säger han till Dagens ETC. Men jag föll för att polisen puttade mig efter att han skickat iväg elpistolen, vilket man kan se på videon.
Polismannen har nu anmälts för tjänstefel.
Men om man ska tro statistiken så kommer anmälningen snart att läggas ned. Den svenska polisen utreder sig själv, vilket sällan leder till åtal och ännu mer sällan till fällande dom.
Under 2017 gjordes 8 701 anmälningar mot poliser i tjänst. Men bara 35 av dessa anmälningar – eller 0,7 procent – ledde till fällande dom. Under 2016 gjordes 6 151 anmälningar mot poliser, varav 1 055 av dessa gällde misstänkt övervåld. Endast två fall – 0,2 procent – gick vidare till åtal.
Siffrorna är särskilt anmärkningsvärda eftersom den misstänkta gärningsmannen oftast är känd. Utredningar brukar vanligtvis läggas ner på grund av att gärningsmannen är okänd.
Rolf Granér, lektor i polisvetenskap vid Linnéuniversitetet, har tidigare studerat anmälningarna mot polisen. I en intervju med Upsala Nya Tidning säger han att vissa poliser rubricerar en händelse som ”våldsamt motstånd” för att ha ryggen fri:
– Det förekommer att polisen agerar på ett visst sätt och sen skriver sig fri från händelsen i polisrapporten så att deras agerande blir rättfärdigat. Polisen har ofta övertaget genom att kunna lagstiftningen och kan därför se till att motivera sina handlingar. Erfarna poliser vet hur de ska uttrycka sig i ett förhör, de vet när de ska komma ihåg saker och när de kan säga att de inte minns.
Enligt Rolf Granér är det en mycket liten grupp poliser som står för en stor del av anmälningarna om felaktig våldsutövning.
Många säger att det krävs oberoende utredningar om polisen ska komma till rätta med problemet:
– Det är hög tid att inrätta en från polis och åklagare helt fristående enhet, i enlighet med vad många andra länder har, skrev kriminal- och rättsmagasinet Paragraf redan 2015.