I Folkhälsomyndighetens årsrapport för 2017 framgår att fattiga människor i Sverige har betydligt större hälsoproblem än välbärgade. Rapporten har undersökt svenskarnas hälsa utifrån deras ”socioekonomiska grupptillhörighet” – det vill säga den klass som de tillhör. För att mäta klasstillhörigheten utgår rapporten ifrån utbildningsnivå.
I rapporten framkommer att personer som saknar utbildning efter gymnasiet har sämre hälsa än högutbildade. Svenskar utan gymnasieutbildning dör i genomsnitt 6 år tidigare än de som har högskoleexamen. Rapporten konstaterar att det krävs politiska åtgärder för att komma tillrätta med dessa skillnader.
Folkhälsomyndighetens resultat bekräftas i en ny studie från Cancerfonden. Den visar att lågutbildade löper betydligt högre risk att dö av sin sjukdom jämfört med högutbildade. Uppemot 2 900 svenskar med lägre utbildning dör varje år på grund av att de får sämre vård än de med högre utbildning.
Jan Zedenius, som är överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden, konstaterar att detta är ett brott mot svensk lagstiftning. Alla har rätt till samma vård oberoende av klass och utbildning.
– Dagens orättvisa vård är ett brott mot lagen, säger Jan Zedenius till SR. Varje vårdenhet har ett ansvar att se till att alla får samma vård, oavsett vad man har för bakgrund. Det står till och med i vår hälso- och sjukvårdslag.