Rapporten, som skrivits av sociologen Hampus Andersson, ingår i en serie studier om dagens svenska klassamhälle. Analysen baseras på data från European Social Survey mellan 2002 och 2016. Relationen mellan klass och ideologi analyseras utifrån två dimensioner: vänster-höger och frihetlig-auktoritär. Resultaten kan sammanfattas i tre slutsatser:
- Sverige har en klassmedveten befolkning utan politisk representation. Svenska folket tänker fortfarande i termer av klass. Avsaknaden av klasspolitik – en tydlig motsättning mellan vänster och höger i ekonomiska frågor – gör dock att detta mönster inte omsätts i röstningsbeteende. Nedgången i klassröstning beror bland annat på att de största partierna har närmat sig varandra vad gäller politik och framtoning. Detta har skapat ett stort folkligt missnöje med etablerade partier.
- Svenska folket vill ha ekonomisk jämlikhet. En stor andel av befolkningen vill ha en aktiv fördelningspolitik, och detta gäller inte enbart arbetare. Den klart största och fördelningspolitiskt mest vänsterorienterade klasspositionen – lågutbildade arbetare – tillhör dock de mest auktoritära vad gäller värderingar. Omvänt utgörs de mest frihetliga klasspositionerna av en högerorienterad övre medelklass.
- Klass grundas på ägande och exploatering. Analysen i rapporten visar att en definition av klass i termer av ägande och exploatering är bättre på att förklara ideologisk variation hos individer än klassbegrepp som utgår från inkomst eller utbildningsnivå. Klassamhället bygger på individers relation till varandra, inte på skillnader i absolut kapital. Kort sagt, de rika är rika delvis därför att de fattiga är fattiga.
Rapporten uppmärksammar att Sverigedemokraternas intåg har förändrat det politiska läget i Sverige. Men i motsats till vad många hävdar återspeglas inte denna politiska förändring i en motsvarande ideologisk förändring. Rapporten visar att det inte går att sätta likhetstecken mellan en nedgång i klassröstning och en minskning i klassmedvetande eller klassbaserad ideologi.
Den minskade klassröstningen har flera orsaker:
- Sociokulturella frågor har blivit mer framträdande i den svenska och europeiska debatten, delvis på grund av yttre förhållanden som ökad migration, men också på grund av bristande konflikter i den socioekonomiska vänster/höger-dimensionen.
- Socialdemokraterna har övergett sina socialistiska rötter och anammat en marknadsvänlig politik.
- Socialistiska partier har tonat ner klassretoriken och därmed alienerat sina kärnväljare. Detta har öppnat upp för nya partier och nya konflikter.
De ideologiska mönster som redovisas i rapporten pekar på en del svåra utmaningar, inte minst för Socialdemokraterna. Med en fördelningspolitiskt vänsterorienterad arbetarklass, och en medelklass som rör sig i samma riktning, finns en bred grund för en progressiv politik. Men för att återta platsen som en ledande politisk kraft i Sverige måste Socialdemokraterna återigen börja tala om klass och stärka sin trovärdighet i fördelningspolitiska frågor. Detta har man bland annat lyckats med i Storbritannien, där Jeremy Corbyns Labour är det klart största partiet.
Relaterade artiklar
Regeringens nyårspresent till de 345 000 rikaste
31 december 2019
Så blir det nya Sverige
22 januari 2019