I en ny rapport från Skolverket har myndigheten analyserat familjebakgrundens betydelse för elevers skolresultat under åren 2000–2016. Rapporten visar att skillnaderna i studieresultat framförallt har ökat sedan slutet av 00-talet, det vill säga när de vinstdrivande skolkoncernerna på allvar etablerade sig på skolmarknaden.
Dels har skillnaderna i skolresultat mellan olika skolor nästan fördubblats under perioden 2000–2016, dels har enskilda elevers socioekonomiska (sociala och ekonomiska) bakgrund fått allt större betydelse för hur väl de klarar sig i skolan:
”Föräldrarnas inkomst har blivit allt viktigare, och framstår som den centrala förklaringen till den ökade betydelsen av socioekonomisk bakgrund för betygsresultaten”, skriver Skolverket.
Två grupper som har drabbats särskilt hårt är nyanlända barn och barn som kommit till Sverige efter skolstartsålder. En orsak är att dessa grupper ofta blir hänvisade till så kallade ”bortvalsskolor”. Dessa skolor har redan svåra förutsättningar i ett skollandsskap som präglas av det fria skolvalet. Det är välkänt att svagare elever gynnas av skolor med både starka och svaga elever, utan att de starkare eleverna påverkas negativt (även kallat ”kamrateffekten”). Valfriheten skapar dock en slags ”brain drain” från skolor i ”oattraktiva områden”. När en skola får sämre rykte, får den dels färre motiverade elever som annars skulle ha bidragit till att öka den totala prestationen, dels mindre pengar (skolpeng). Resultatet blir en ond spiral som är svår att bryta.
Enligt Skolverket är forskarna eniga om orsakerna till utvecklingen: en kombination av ökande boendesegregation och det fria skolvalet som infördes av den borgerliga regeringen år 1992. Skolverket konstaterar också att den svenska skolan inte längre klarar av sitt eget uppdrag: att verka kompensatorisk samt att ge en likvärdig utbildning till alla barn.
Rapporten finns att läsa här.
Relaterade artiklar
Friskolor har färre och sämre utbildade lärare – gör rekordvinster
19 december 2020
