En strejkvåg sprider sig i USA. Lärarna är trötta på dåligt betalt och undermåliga resurser. Allting började i delstaten West Virginia i mars månad, där lärarna genom en nio dagar lång strejk vann en 5-procentig löneökning — inte bara för lärare utan för samtliga (del)statligt anställda. Denna seger inspirerade lärare i andra delstater. Nu är det lärare i Kentucky och Oklahoma som stannar hemma från jobbet. Även i Arizona talas det om strejk.
Måndagen 2 april gick lärarna ut i strejk i Oklahoma, efter att ha tröttnat på besparingar som slagit så hårt att vissa grundskolor bara hålls öppna fyra dagar i veckan. Med hjälp av Facebook har lärarna nu organiserat sig. De kräver en rejäl löneförhöjning samt ytterligare resurser till skolorna.
I Kentucky handlar konflikten om en ovälkommen pensionsreform som kraftigt försämrar lärarnas villkor. Den första måndagen i april hölls samtliga offentliga skolor i delstaten stängda.
Vissa bedömare menar att det är republikanernas ekonomiska politik som orsakat strejkvågen. Protesterna sker i delstater med republikanska guvernörer och med republikansk dominans bland andra folkvalda politiker. Det är rimligt att anta att nedskärningar och skattelättnader är huvudanledningen till att lärarna i dessa delstater fått nog.
Vad färre talar om är strejkernas timing. De äger rum i delstater med så kallade “right to work”-lagar. Enligt amerikansk federal lag är anställda som väljer att inte bli medlemmar på en fackansluten arbetsplats fortfarande skyldiga att betala en avgift, en så kallad “agency fee”, till facket. I gengäld får den anställde närmast samma förmåner av facket som den som är medlem. Delstater har dock möjligheten att få arbetare att slippa betala en avgift till facket samtidigt som de även i fortsättningen får ta del av kollektivavtalets förmåner genom att införa en så kallad “right to work”-lag.
Amerikanska fackförbund väntar just nu nervöst på att USAs högsta domstol ska fatta ett beslut i målet Janus v. AFCME. Högsta domstolen väntas där besluta att offentliga fackförbund inte ska få tillåtas ta ut avgifter från icke-medlemmar på anslutna arbetsplatser. Detta skulle innebära “right to work” i offentlig sektor i hela USA, inklusive i delstater som domineras av demokraterna och inte har genomdrivit “right to work”-lagar. Många bedömare tror att detta kommer bli nådastöten för amerikanska fackförbund som redan är kraftigt försvagade, men fortfarande håller en förhållandevis stark position i offentlig sektor i vissa delstater – exempelvis New York.
Lärarstrejkerna i “right to work”-delstater som West Virginia, Kentucky och Oklahoma visar att det fortfarande är möjligt för lärare och andra offentligt anställda att ställa kollektiva krav och vinna förbättringar även i en situation när fackförbunden har försvagats. Det är lärarna som leder dessa protester medan folkvalda och fackförbund tvingas ta ställning.
Jimmy Kriström, New York
Relaterade artiklar
USA:s miljardärer betalar lägre skatt än vanliga löntagare
21 november 2019