En allt större del av den skattefinansierade välfärden i Sverige bedrivs av privata, vinstdrivande företag. I en internationell jämförelse är situationen på många sätt extrem. Bland annat är Sverige det enda landet i världen som tillåter privata vinstuttag från det skattefinansierade skolsystemet. Det är idag fritt fram för både svenska och utländska företag att etablera sig inom det svenska välfärdssystemet, kräva skattepengar för att driva verksamheten och dela ut obegränsat med vinst till ägarna. Vinst som bekostas av de svenska skattebetalarna.
Den svenska välfärden har blivit en lukrativ marknad för storbolag och spekulanter som gör allt större vinster på skattebetalarnas bekostnad. Av de tio största välfärdskoncernerna i Sverige ägs idag åtta av stora riskkapitalbolag. Förra året (2017) gjorde dessa välfärdsjättar en sammanlagd vinst på 3,1 miljarder kronor – en fördubbling på bara tio år.
De stora vinsterna är möjliga eftersom de privata bolagen lägger mindre resurser på själva verksamheten: de har färre anställda, sämre löner och sämre arbetsvillkor än motsvarande verksamhet i offentlig regi. Inom den privata äldreomsorgen är månadslönerna i genomsnitt 2 300 kronor lägre än inom den offentliga. Gymnasielärare tjänar i snitt 1 700 kronor mindre inom friskolan än de som jobbar i kommunala skolor. Heltidsanställda undersköterskor och vårdbiträden inom de privata vårdbolagen tjänar 1 800 kronor mindre än de som arbetar i kommunal regi.
Men det finns en utgift som de privata bolagen inte sparar in på: deras chefer får löner i mångmiljonklassen. Välfärdens löneliga toppas av Henrik Borelius (f.d. vd Attendo) som får en ersättning om motsvarande 525 000 kronor i månaden (6,3 miljoner kronor per år), Thomas Berglund (vd Capio) som får 400 000 kronor i månaden (4,8 miljoner kronor per år) och Fredrik Gren (vd Ambea) som får 358 333 kronor i månaden (4,3 miljoner kronor per år). Toppchefer inom den offentliga välfärden har inte löner i närheten av dessa summor. Utöver ersättningarna får välfärdsbolagens chefer dessutom aktier och andra förmåner värda flera miljoner om året. När Dagens ETC räknade in pensionsinbetalningar och så kallade ”incitamentsprogram” landade exempelvis Borelius ersättning på 691 666 kronor i månaden (8,3 miljoner kronor per år).
Det svenska folket har hela tiden varit emot utvecklingen. Enligt den senaste undersökningen från SOM-institutet vid Göteborgs universitet vill en majoritet av svenskarna inte bara begränsa utan helt förbjuda privata vinstuttag inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Det är inte bara rödgröna väljare som vill sätta stopp för miljardrullningen. Även bland sverigedemokratiska och borgerliga väljare finns ett starkt stöd för att helt förbjuda de privata vinstuttagen. Endast en av fyra tillfrågade (25%) tycker att det nuvarande systemet är bra. Opinionen har varit stabil sedan 2012, då mätningarna började.
Men trots svenskarnas kompakta motstånd mot vinster i välfärden – eller förluster i välfärden, beroende på vems sida man ser det ifrån – driver Sveriges politiska elit en helt motsatt linje. Majoriteten i riksdagen har nämligen motarbetat alla försök att begränsa hur mycket av samhällets resurser som hamnar i privata fickor. I juni 2018 lade regeringen fram ett förslag om en försiktig begränsning av vinsterna i välfärden. Det gick ut på att max 7% av de skattefinansierade välfärdsbolagens omsättning skulle gå till ägarna – resten skulle gå till själva verksamheten.
Allianspartierna och Sverigedemokraterna röstade tillsammans ner förslaget – trots att det låg i linje med de egna väljarnas åsikter. Men att riksdagen gick emot väljarnas åsikter välkomnades av företagens lobbyorganisation Svenskt Näringsliv, som länge har arbetat för obegränsade vinster inom välfärden. Lobbyisternas största triumf kom 2015, då man efter intensiv uppvaktning övertygade Sverigedemokraternas ledning att gå emot sina egna väljare.
Regeringen beräknar att välfärdsföretagens vinster enbart år 2015 hade räckt till att anställa 8 000 fler gymnasielärare. Men samtidigt som det saknas pengar och personal inom välfärden fortsätter pengarna att strömma bort från verksamheten och ned i spekulanternas fickor.
(Artikeln uppdaterades 2018-07-13 kl 15.50. 1) Ersättningen för välfärdsbolagens chefer angavs per månad för att göra jämförelser med personalens löner enklare. 2) En artikel i Dagens ETC 2018-07-02 länkades som källa för uppgifterna om Henrik Borelius ersättning.)
Relaterade artiklar
Friskolor har färre och sämre utbildade lärare – gör rekordvinster
19 december 2020
