≡

Klimatkrisen är här

23 juli 2018 - Uppdaterad 23 juli 2018, 14:05

Klimatkrisen har kommit till Sverige i form av massiva skogsbränder, torka och förlorade skördar. Svensk miljöpolitik är i dagsläget långt ifrån tillräcklig om utvecklingen ska hejdas.

Vintern och vårvintern 2017-2018 var ovanligt kall. Våren och sommaren blev bland de varmaste och torraste någonsin. Maj 2018 var den varmaste majmånaden sedan temperatur började mätas i Sverige på 1700-talet. Samma sak gällde för juli. Vissna löv faller redan till marken och de svenska bönderna räknar med halverad skörd. De många skogsbränderna som rasar runtom i landet har krävt omfattande evakueringar. För närvarande täcker bränderna ett område som är ännu större än det som brandhärjades under rekordåret 2014. De beräknas kosta samhället över en miljard kronor.

Det är inte bara Sverige som är ovanligt torrt och varmt. Gamla värmerekord har slagits över hela världen. Tidigare i juli var det exempelvis 51,3 grader varmt i Algeriet. Det är den högsta temperatur som någonsin har uppmätts i Afrika. Jorden har inte varit så varm som den är idag under de senaste 120 000 åren. Genomsnittstemperaturer stiger och extremvärme blir allt vanligare.

En enig forskarvärld har länge varnat för att den globala uppvärmningen inte kommer att ske långsamt och kontrollerat. Istället kommer klimatförändringarna att leda till fler extrema väderhändelser, som värmeböljor och torka. Detta framgick exempelvis i sammanställningen The Climate Crisis: An Introductory Guide to Climate Change, som publicerades 2010 av klimatforskarna David Archer och Stefan Rahmstorf.

Enligt Bengt Lindström, meteorolog på SMHI, har temperaturerna stigit påtagligt i Sverige sedan 1980-talet:

– Det vi upplever nu är en övergång till varmare klimat, säger Lindström i en intervju med SVT.

Enligt Kenneth M. Persson, professor i vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola, ligger utvecklingen i linje med forskarnas förutsägelser:

– Det spännande är att vädret i år stämmer så väl överens med modellerna för klimatförändringarna, som en demonstration i verkligheten av vad som väntar, säger Persson i en intervju i Dagens Nyheter.

Världens länder skrev 2015 under Parisavtalet, där ländernas statschefer lovade att vidta kraftfulla åtgärder för att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader, och helst under 1,5. Men enligt en stor rapport från Världsbanken är vi med nuvarande takt på väg mot 4 graders uppvärmning. Om inte utsläppen av växthusgaser minskar omgående går vi mot en framtid där alla somrar blir varmare än de som hittills upplevts i modern tid. Denna temperaturökning kan komma så tidigt som 2060, när dagens barn är i medelåldern.

Världsbanken beräknar att den globala uppvärmningen kommer att drabba fattiga människor i fattiga länder först och hårdast. Stigande havsnivåer, väderkatastrofer och brist på mat och vatten till följd av torka kan tvinga miljoner människor på flykt. Hur många det blir avgörs av de närmsta årens politiska utveckling.

Redan idag finns det rekordmånga flyktingar i världen. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är över 68 miljoner människor på flykt. Världsbanken beräknar att uppemot 143 miljoner människor kan vara på flykt undan klimatförändringarna om 30 år. Dagens 68 miljoner flyktingar skulle då framstå som en blygsam skara.

Enligt andra beräkningar kan antalet klimatflyktingar dock bli betydligt högre. Forskare vid Cornell University beräknar att uppemot 1,4 miljarder människor kan leva på flykt år 2060 om utsläppen fortsätter i nuvarande takt och havsnivåerna fortsätter att stiga.

Det är fortfarande möjligt att undvika de värsta scenarierna. Men tyvärr går utvecklingen åt fel håll — även i Sverige. Sedan 2014 har den svenska bilförsäljningen ökat med 48% och utrikesflygningarna med 27%. Sveriges politiska elit tar uppenbarligen inte klimatförändringarna på allvar. Staten underlättar utsläppen av miljöskadliga växthusgaser med mellan 30-50 miljarder kronor per år.  Ofta i form av skattelättnader för fossila bränslen, som tunga transporter och flyg.

Vad gör då politikerna åt klimatkrisen? En ny undersökning från Naturskyddsförening visar att Moderaterna och Sverigedemokraterna har gjort allra minst för miljön under den gångna mandatperioden. Kristdemokraterna och Centerpartiet har stöttat några förslag som motverkar skadlig miljöpåverkan, medan Socialdemokraterna och Miljöpartiet har drivit miljöpolitiken framåt. Vänsterpartiet är det parti som har agerat kraftfullast för miljön under den gångna mandatperioden.

Men det räcker inte. Naturvårdsverket bedömer att Sverige endast kommer nå 2 av sina 16 miljömål till 2020. Och det verkar redan vara för sent för att nå Parisavtalets mål.