29 augusti 2018 Uppdaterad 29 augusti 2018

Klyftor ökar snabbast i Sverige

Den ekonomiska ojämlikheten ökar mer i Sverige än i något annat OECD-land. Om klyftorna fortsätter växa i samma takt kommer nästan var tredje svensk att vara fattig år 2040.

Sedan 1990-talet har Sverige gått från att vara en internationell symbol för rättvisa och jämlikhet, till att vara ett land med snabbt växande ekonomiska klyftor. Bland OECD-länderna — de rika länderna i världen — är Sverige det land där den ekonomiska ojämlikheten ökar snabbast. Idag tjänar den rikaste tiondelen av svenskarna ungefär lika mycket som de fattigaste 50% gör tillsammans. Och klyftorna blir bara större. Under de senaste 25 åren har de allra rikaste personerna i Sverige fått nästan fem gånger större löneökning än den fattigaste tiondelen.

I ekonomisk forskning brukar fattigdom benämnas som ”låg ekonomisk standard”. En person har låg ekonomisk standard när han eller hon tjänar under 60% av vad befolkningen tjänar i genomsnitt. Denna grupp har ökat lavinartat i Sverige under de senaste 25 åren. 1991 hade var trettonde svensk låg ekonomisk standard. Idag har siffran fördubblats till mer än var sjunde person. Om det fortsätter i samma takt kommer nästan var tredje svensk att vara fattig år 2040.

De växande orättvisorna slår särskilt hårt mot vissa grupper. Ensamstående kvinnor med barn är exempelvis hårt drabbade. Under andra hälften av 1900-talet existerade barnfattigdom i princip inte i Sverige. Men under de senaste 25 åren har andelen fattiga barn mer än fördubblats. Nästan var femte barn växer idag upp i en fattig familj.

En annan grupp som fått det mycket sämre är utlandsfödda. Andelen med låg ekonomisk standard är betydligt högre bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. I början av 1990-talet levde var tionde invandrare med låg ekonomisk standard. Idag är siffran 27%.

Men samtidigt som allt fler svenskar lever i fattigdom blir de rika allt rikare. 2007 avskaffades förmögenhetsskatten, vilket innebar att människor som hade över 1,5 miljoner kronor på banken inte längre behövde betala skatt på sin förmögenhet. Åren innan förmögenhetsskatten avskaffades hade den genomsnittliga förmögenheten hos den rikaste tiondelen ökat dramatiskt: från dryga 4,4 miljoner 1999 till nästan 6,9 miljoner 2007. Samma år ägde den rikaste tiondelen 71% av den totala svenska förmögenheten. Efter 2007 finns ingen statistik, men förmögenheterna har med all sannolikhet fortsatt att växa och koncentreras till de rikaste.

Pengar saknas inte i Sverige. Däremot fördelas de alltmer ojämnt. Samtidigt som fler svenskar än på mycket länge lever i fattigdom har Sverige fler miljardärer än någonsin. De 184 rikaste individerna i Sverige äger tillsammans 2 140 miljarder kronor. Det motsvarar halva Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).

  • Konkret är beroende av ditt stöd. Hjälp oss genom att bli en Patreon eller genom att swisha valfri summa till 076-585-95-79 (E. Persson).

Relaterade artiklar