≡

Sveriges nya budget – tar från de fattiga och ger till de rika

12 december 2018 - Uppdaterad 13 december 2018, 22:20

Rika människor som äger sin egen bostad, anlitar städhjälp och flyger mycket är budgetens vinnare. Bland de många förlorarna finns arbetslösa, bostadslösa och nyanlända invandrare. Samt miljön och en ökande statsskuld.

I onsdags (12/12) röstade Riksdagen nej till den statsbudget som övergångsregeringen hade föreslagit för åren 2019–2021. Istället antogs Moderaternas budgetförslag för samma period, med aktivt stöd från Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som röstade ja till förslaget, samt passivt stöd från Centerpartiet och Liberalerna, som lade ned sina röster trots att de visste att Moderaternas budget därmed skulle gå igenom. Detta trots att samma partier röstade nej till Ulf Kristersson som statsminister med hänvisning till att han skulle bli beroende av Sverigedemokraterna för att få igenom sin politik.

Till skillnad från övergångsregeringens budgetproposition, som inte innebar några stora förändringar jämfört med idag, innebär Moderaternas budget stora förändringar vad gäller inriktningen på Sveriges ekonomiska politik.

Det handlar bland annat om minskad inkomstskatt, minskad statlig skatt och tredubblade skatteavdrag på hushållstjänster för höginkomsttagare, men också avskaffad skatt på flygresor samt lägre skatt på fossila drivmedel. Satsningarna finansieras genom att kraftigt sänka anslagen till bland annat integration, byggandet av hyresrätter och stöd till arbetslösa, men också genom att minska anslagen till miljöskydd, klimatomställning, internationellt bistånd och kultur.

De utlovade satsningarna på sjukvård, rättsväsende, försvar och stöd till kommunerna – 74,5 miljarder kr mer än i övergångsregeringens budget – finansieras med lån och högre statsskuld: enligt Moderaternas egna beräkningar blir den sammanlagda statsskulden 94,4 miljarder kr högre år 2021 med deras budgetförslag, än den hade varit med övergångsregeringens budget.

Den totala kostnaden för skatteavdrag och sänkta inkomstskatter landar på 36,1 miljarder kr för perioden 2019–2021. Men det är alltså främst höginkomsttagare som får ta del av de lånade pengarna. Exempelvis är det mycket få hushåll som kommer upp i sådana inkomster att man kan utnyttja det tredubblade skatteavdraget för hushållstjänster (det sammanlagda taket för Rut- och Rot-avdrag blir 125 000 kr per person och år, istället för totalt 50 000 kr idag).

Konkret har granskat Sveriges nya statsbudget och listar vinnarna och förlorarna:

+ Vinnare: Lägre inkomstskatt. Färre höginkomsttagare betalar statlig skatt. Kostnad 13,4 miljarder kr

– Förlorare: Mindre stöd till arbetslösa och arbetssökande. Besparing 11 miljarder kr

+ Vinnare: Fler och större skatteavdrag, särskilt för höginkomsttagare. Kostnad 22,7 miljarder kr

– Förlorare: Mindre pengar till nya bostäder. Besparing 11,5 miljarder kr

+ Vinnare: Lägre skatt på flygresor, bensin och diesel. Kostnad 7,2 miljarder kr

– Förlorare: Mindre pengar till miljö- och klimatarbete. Besparing 4,3 miljarder kr

Samtliga siffror avser hela treårsperioden (2019–2021) och är relativa till övergångsregeringens budgetproposition.

Rent konkret innebär den nya budgeten stora satsningar på höginkomsttagare som äger sin egen bostad, som anlitar tjänstefolk för att sköta det egna hushållsarbetet och som reser mycket med flyg och bil.

Bland förlorarna finns miljön och klimatet, arbetslösa och bostadslösa, invandrare och osäkert anställda. Samt statskassan och därmed Sveriges förmåga att klara nästa finanskris.

Källa för alla siffror: Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1

————-

Gillar du Konkrets journalistik? Stötta oss via Patreon.