≡

Privatläkare: ”Systemet är riggat för Aleris och Capio”

17 december 2018 - Uppdaterad 17 december 2018, 14:01

Vårdval Stockholm gick ut på att skapa en friare sjukvård och större valfrihet för patienterna. Men kritiken har varit hård. Konkret har träffat en privatläkare som varnar för att vårdvalet leder till sämre vård, längre köer och att mindre kliniker slås ut av de stora vårdjättarna.

Sjukvårdssystemet Vårdval Stockholm infördes år 2008 av moderaterna och det dåvarande landstingsborgarrådet Filippa Reinfeldt. Systemet innebar att Stockholms läns landsting gav privata vårdaktörer möjlighet att etablera sig på marknaden och teckna avtal med landstinget. Verksamheten finansieras helt och hållet med skattepengar.

Syftet med Vårdval Stockholm var att öka mångfalden inom vården och låta invånarna själva välja var de ville behandlas. Men alltsedan systemet infördes har det fått hård kritik från flera håll. Kritiker menar att Vårdval Stockholm skapat en mer ojämlik vård och slagit ut specialistvård och vårdcentraler i mindre välbärgade delar av Stockholm. Experter beräknar att systemet kostat skattebetalarna miljarder kronor, och dessutom ökat bristen på läkare inom akutvården.

Vårdval Stockholm har även inneburit att de stora vårdkoncernerna har vuxit kraftigt. Redan 2013 stod de tre stora vårdjättarna, Capio, Aleris och Praktikertjänst, för över hälften av landstingens köp av privata hälso- och sjukvårdstjänster. Trots att Vårdval Stockholm gick ut på att ge små privatläkare bättre möjligheter att bedriva sin verksamhet har systemet gynnat stora välfärdskoncerner som ofta ägs av riskkapitalister.

Konkret har träffat en läkare som drivit en privat ortopediklinik i centrala Stockholm under 2000-talet. Läkaren var från början mycket positiv till Vårdval Stockholm. Men inte längre. Han varnar för att systemet kommer att försämra vården i Stockholm och göra det allt svårare för mindre privatläkare som driver småskaliga kliniker.

Vad har vårdval Stockholm inneburit för dig?
– Vårdval ortopedi, som jag är verksam i, började 2014. Tanken var att skapa en alternativ vård och avlasta de stora sjukhusen i Stockholm. I praktiken innebar vårdvalet att etableringsrätten släpptes fri. Det utnyttjades av stora bolag. De har ekonomiska muskler att bjuda lägre priser än mindre aktörer. Hela vårdvalssystemet är i och med detta riggat för de stora drakarna som Aleris och Capio, och så vidare.

Vad innebär den upphandlingsmodell som finns nu?
– I och med att läkarna får ersättning per patientbesök tenderar privata aktörer att skapa flera besök. Ena dagen får patienten träffa läkaren, återbesök med röntgen nästa vecka, sedan en åtgärd och därefter träffar man läkaren igen. Det förlänger väntetiderna i vården och kostar samhället mycket pengar.

Vad innebär det här för kvalitén på vården?
– Fokus för vårdaktörerna är inte att erbjuda kvalitativ vård, utan att gå runt på de ersättningar som bjuds. Modellen innebär att vissa behandlingar blir omöjliga på grund av ekonomin. Som läkare tvingas man fokusera på det som är lönsamt rent ekonomiskt. Vårdvalet har inneburit sänkta ersättningar sedan start, och inga kompensationer för ökade kostnader, löner och så vidare.

Vad kommer hända om sjukvården fortsätter att styras så här?
– De läkare som har kunskap och bredd kommer att bli färre. Om den privata sjukvården ägs av passionerade läkare som driver och utför vården kommer patienterna oftast få en mycket bra vård. Men när ersättningssystemet tar över och allting drivs av kapitalintressen och att tjäna pengar dödar man detta. De riktigt stora företagen blir som extra landsting, men med ännu mindre transparens. Man riskerar att hamna i klorna på stora företag med chefer som sitter långt bort och inte fattar beslut utifrån medicinsk kunskap eller etik, utan utifrån ekonomiska intressen.

Hur skiljer sig vårdvalssystemet från hur det var tidigare?
– När jag utbildade mig på 1980-talet fanns nästan all kirurgisk verksamhet på offentliga sjukhus. Problemet då var att en läkare med stor kompetens och intresse för en viss typ av kirurgi kunde ha svårt att utvecklas. Man blev tvungen att flytta mellan olika sjukhus, och till slut lämna den offentliga vården och starta eget. Men i och med Vårdval har systemet ändrats helt. Idag kan man lämna landstinget, öppna eget eller jobba med de stora vårddrakarna – Aleris, Capio och Praktikertjänst. De har mäktigare huvudkontor än de offentliga landstingen och finns inte i första hand till för patienterna, utan för sina aktieägare.

Är det nuvarande systemet hållbart?
Nej. Idag är systemet underfinansierat och toppstyrt. Alltför lite hänsyn tas till olika aktörers faktiska kompetens och man söker detaljstyra vad aktörerna/ vårdgivarna ska leverera. I nuläget vore det kanske till och med bättre om vi går tillbaka till en offentlig och gemensamt ägd vård och med färre eller mindre dominerande privata aktörer.

Fotnot: Läkaren har valt att vara anonym.

————-

Gillar du Konkrets journalistik? Stötta oss via Patreon.