I och med statsministeromröstningen i förra veckan har Sverige nu en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering. Regeringen släpptes fram efter omfattande eftergifter till Centerpartiet och Liberalerna. Den släpptes även igenom av Vänsterpartiet.
Samtidigt ska den nya regeringen styra utifrån Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som röstades igenom i december med stöd av Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna.
Konkret listar några av de största förändringar som kommer 2019–2022.
Fördelningspolitik
Både Januariavtalet (S+MP+C+L) och statsbudgeten (M+KD) utlovar kraftiga skattesänkningar som främst gynnar höginkomsttagare.
· Värnskatten avskaffas. Den extra inkomstskatten om 5 % på de allra högsta löneinkomsterna tas bort. Reformen innebär mindre pengar i statskassan men en rejäl skattesänkning för de som tjänar över 689 300 kr/år eller ungefär 60 000 kr/mån. Exempelvis får den som tjänar 100 000 kr/mån en skattesänkning på 2 071 kr/mån.
· Höjt tak för statlig inkomstskatt. Den statliga inkomstskatten om 20% på inkomster över 40 600 kr/mån höjs till 42 000 kr/mån. Reformen innebär att den statliga skatten på alla inkomster mellan 40 600 och 42 000 kr/mån slopas, och att den gemensamma statskassan får 4 miljarder mindre till förfogande.
· Ytterligare ett jobbskatteavdrag. Reformen innebär mindre pengar i statskassan men alla som tjänar kring 30 000 kr/mån eller mer får sänkt skatt med 210 kr/mån; de som tjänar under detta belopp får en mindre skattesänkning. Kostnad: 10 miljarder.
– Sammantaget, och som ett räkneexempel får den som tjänar 42 000 kr/mån 487 kr i sänkt skatt, medan den som tjänar 28 000 endast får mellan 160-190 kr i sänkt skatt. Och skillnaden är såklart ännu större om man räknar in de som tjänar 60 000 kr/mån eller mer.
· Taket i Rut-bidraget tredubblas. Rut-bidraget, som främst går till höginkomsttagare i rika områden, höjs dramatiskt från 25 000 kr per person och år till 75 000 kr per person och år. Höjningen innebär att ett hushåll med två inkomsttagare kan få skattebidrag på upp till 150 000 kr/år för att köpa hushållstjänster som exempelvis städning och tvätt. Pengarna ska också kunna gå till privata väktare.
Arbetsmarknad
· ”Etableringsjobb” införs. En ny anställningsform införs för nyanlända och personer som varit långtidsarbetslösa. Anställningsformen innebär att man får lägre lön för samma arbete.
· Besparingar på arbetsmarknadspolitiska insatser. 2,7 miljarder kr mindre ska gå till att hjälpa människor att få ett arbete.
· Nedskärningar på Arbetsförmedlingen. Mellan 1 500 och 4 500 personer får sparken på Arbetsförmedlingen. Dessutom ska stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet privatiseras och splittras upp på olika aktörer.
Bostadsmarknad
· Minskat investeringsstöd för hyresrätter. Slopat stöd till nya hyreslägenheter med rimliga hyror.
· Marknadshyror inom nyproduktion. Det blir ännu dyrare att bo i nybyggda lägenheter.
Välfärd
· Inga som helst vinstbegränsningar i välfärden. De obegränsade förlusterna i välfärden tillåts fortsätta under hela mandatperioden. Alla utredningar stoppas.
Källor: Januariöverenskommelsen; Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1
————
Gillar du Konkret? Bli en Patreon eller Swisha 076-5859579 (E. Persson).
Relaterade artiklar
