Antalet dödliga olyckor på landets arbetsplatser minskade under många år. Men de senaste åren har de istället ökat snabbt. Förra året dog mer över en person per vecka till följd av sitt arbete. Under 2018 förlorade 58 människor sina liv till följd av arbetsplatsolyckor, vilket var den högsta siffran sedan 2011. I genomsnitt har fler än 50 personer om året dött på sin arbetsplats under 2010-talet. Under de första veckorna 2019 har redan 11 personer dött på jobbet. Om trenden fortsätter riskerar 2019 att bli ett nytt rekordår vad gäller dödliga olyckor.
Den lavinartade uppgången av arbetsrelaterade dödsolyckor hör ihop med en snabb uppgång av olyckor och skador på arbetet. Förra året drabbades över en tredjedel av alla sysselsatta svenskar av en skada till följd av sitt arbete. Antalet drabbade har ökat stadigt sedan 2013.
De senaste årens ökning av dödsfall på jobbet
Det finns en tydlig skillnad mellan hög- och lågavlönade vad gäller risker. Både skadorna och dödsfallen drabbar huvudsakligen dem som arbetar inom lågavlönade arbeten. Dödsfallen är flest i förhållande till antalet sysselsatta inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Därefter följer transport och magasinering, byggverksamhet samt tillverkning.
Inom byggbranschen ökar riskerna för skador till följd av dåligt skötta arbetsplatser samt alltför hårt arbetstryck med långa arbetstider och trötthet som följd. Ordföranden för fackförbundet Byggnads menar att makthavare inte gör någonting åt dödsfallen eftersom de sker i utsatta branscher: ”Inte i något annat yrke skulle dödsfall på jobbet accepteras. Att det är en bransch med risker gör inte att vi ska acceptera dödsolyckor eller att riskera livet och hälsa i ohälsosamma miljöer.”
Samtidigt som dödsfallen och olyckorna på jobbet ökar, är det få som ställs inför rätta för att ha orsakat olyckorna genom exempelvis vårdslöshet eller bristande underhåll av utrustning. Av 294 dödsfall under perioden 2013–2018 ledde endast 31 av fallen till fällande dom.
————
Gillar du Konkret? Bli en Patreon eller Swisha 076-5859579 (E. Persson).