33% av Sveriges lönearbetande kvinnor upplever hälsoproblem till följd av sitt arbete, enligt en rapport från statliga Arbetsmiljöverket. De vanligaste symptomen är trötthet, ångest, huvudvärk och sömnsvårigheter till följd av stress som i sin tur har orsakats av alltför hög arbetsbelastning. I värsta fall leder problemen till permanenta hjärnskador. En ny studie från Göteborgs universitet visar också att kvinnor i allmänhet utvecklar värre symptom än män.
Personer som arbetar inom vård, omsorg och utbildning är värst drabbade. 34% av de som arbetar inom dessa yrken har varit sjuka de senaste tolv månaderna. Alla de värst drabbade yrkena är lågavlönade och kvinnodominerade.
Den vanligaste orsaken till problemen uppges vara hög arbetsbelastning, följt av påfrestande arbetsställning eller sittande arbete samt otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren. En bidragande faktor till den stressrelaterade ohälsan kan vara att kvinnor ofta tar ett större ansvar för hemmet än män, vilket kan innebära dubbelarbete.
Under en lång tid har utvecklingen av arbetsrelaterad psykisk ohälsa sett en rejäl ökning, framför allt vad gäller ångest, depression och stressrelaterade sjukdomar. I en intervju publicerad i Dagens Nyheter säger en tidigare timanställd person att den nya så kallade ”gig-ekonomin” delvis kan vara anledning till lavinökningen. I Arbetsmiljöverkets studie framkommer att ”osäker anställning” och ”förläggning av arbetstid” är två av de skäl som skapar stor stress och ohälsa på jobbet.
Utvecklingen har även fått andra konsekvenser. De stora talen i sjukanmälda har lett till att Försäkringskassan har skärpt sina krav på långtidsfrånvaro från jobbet. Enligt Marie Åsberg, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, leder inte de hårdare reglerna till att människor mår bättre, utan till att de stannar hemma från jobbet utan stöd från samhället:
– När det blir så här väldigt dramatiska uppgångar har Försäkringskassan skärpt sina rutiner, vilket gör att det blir svårare att vara sjukskriven under längre tid. Många går ner på egen bekostnad i arbetstid och det märker inte Försäkringskassan, för då betalar man själv, säger Marie Åsberg.
I takt med att inkomstklyftorna i Sverige har ökat under de senaste decennierna, har också klyftan vad gäller förväntad livslängd mellan rika och fattiga växt. Rika svenskar lever idag betydligt längre än förut. Men för lågavlönade kvinnor har medellivslängden inte ökat sedan 80-talet.
Dessutom kan det bli ännu svårare att klara försörjningen för långtidssjukskrivna framöver, eftersom alla borgerliga partier och Sverigedemokraterna vill införa en gräns för länge man kan vara sjukskriven, oavsett hur sjuk man är.
————
Gillar du Konkret? Bli en Patreon eller Swisha 076-5859579 (E. Persson).