9 december 2019 Uppdaterad 2 april 2020

Skattesänkningar har sänkt välfärden

2000-talets massiva skattesänkningar har underminerat det svenska välfärdssystemet. Sveriges befolkning växer snabbt, liksom andelen äldre. Men samtidigt som larmen från den svenska välfärden avlöser varandra, fortsätter nedskärningarna.

Det råder akut brist på resurser och personal inom välfärdens alla sektorer. Ordningsmakten saknar poliser. Skolan saknar lärare. Vården saknar läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare och psykologer. Det råder brist på bostäder i en stor majoritet av landets kommuner – unga och äldre är särskilt utsatta.

Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) behöver antalet anställda inom välfärden öka med 200 000 personer innan 2026 för att upprätthålla dagens nivå. Med tanke på att ett stort antal anställda kommer att gå i pension de närmaste åren behöver man nyanställa 508 000 personer.

Men samtidigt som befolkningen och behoven växer, fortsätter istället nedskärningarna. På kort tid har Region Stockholm varslat 1 300 anställda inom akutsjukvården. I maj varslades 550 anställda från Karolinska Sjukhuset. I november varslade samma sjukhus ytterligare 600 anställda. Samma månad varslade Södersjukhuset och Danderyds Sjukhus 200 till. 2010 fanns det 216 poliser per 100 000 invånare; 2017 hade andelen sjunkit till 195. Sju av tio svenska kommuner planerar nedskärningar inom skolan under nästa år.

Den svenska statskassan — som finansierar välfärden — har under lång tid urholkats. Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har genomdrivit massiva skattesänkningar, många av dem specifikt riktade mot höginkomsttagare och rika. Bland OECD-länderna är det bara Israel som sänkt skatterna mer än Sverige under 2000-talet.

  • Avskaffad arvsskatt 2005 – regeringen Persson
  • Avskaffad förmögenhetsskatt 2007 – regeringen Reinfeldt
  • Rut-avdrag 2007 – regeringen Reinfeldt
  • Jobbskatteavdraget 2007 – regeringen Reinfeldt
  • Utökat Rut-avdrag 2008 – regeringen Reinfeldt
  • Rot-avdrag 2008 – regeringen Reinfeldt
  • Avskaffad fastighetsskatt 2008 – regeringen Reinfeldt
  • Utökat jobbskatteavdrag 2008 – regeringen Reinfeldt
  • Utökat jobbskatteavdrag 2009 – regeringen Reinfeldt
  • Utökat jobbskatteavdrag 2010 – regeringen Reinfeldt
  • Utökat jobbskatteavdrag 2014 – regeringen Reinfeldt
  • Utökat Rut-avdrag 2016 – regeringen Löfven
  • Utökat Rut-avdrag 2017 – regeringen Löfven
  • Fördubblat Rut-avdrag 2019 – regeringen Löfven
  • Utökat jobbskatteavdrag 2019 – regeringen Löfven
  • Avskaffad värnskatt 2019 – regeringen Löfven

Mellan 1999 och 2014 sjönk den svenska skattekvoten med 6,6 procent. Idag ligger den på cirka 43,5 procent. Om skattekvoten idag hade legat kvar på samma nivå som 1999 skulle den offentliga sektorn fått in 240 miljarder kronor mer per år i skatteintäkter.

240 miljarder kronor motsvarar kostnaderna för att anställa:

  • 116 000 sjuksköterskor plus
  • 105 000 förskollärare plus
  • 92 000 grundskollärare plus
  • 90 000 poliser plus
  • 62 000 domare plus
  • 59 000 läkare

Men alla har inte fått det sämre. Under de senaste 20 åren av skattesänkningar har antalet miljardärer fyrdubblats.

  • Konkret är beroende av ditt stöd. Hjälp oss genom att bli en Patreon eller genom att swisha valfri summa till 076-585-95-79 (E. Persson).

Relaterade artiklar