Det globala skattesmittandet kostar enorma summor. Genom avancerade och ibland rent kriminella upplägg går världens länder årligen miste om motsvarande 500 miljarder dollar som skulle ha betalats in som skatt i hemländerna, men som istället göms undan i mindre nogräknade så kallade ”skatteparadis”. Exempelvis beräknas de svenska skattesmitarna dränera den svenska välfärden på 130 miljarder varje år. Storbanker som Nordea har spelat en nyckelroll i att slussa ut pengarna ur Sverige.
Men samtidigt som storbolagen och deras ägare ofta gör allt de kan för att undvika skatt, har de under coronapandemin krävt att skattebetalarna ska skjuta till pengar för att rädda dem. Regeringen har gått bolagen till mötes och lanserat ett stödpaket om 500 miljarder kronor, som bolagen kan ta del av utan särskilda motkrav.
I Danmark har man gått en annan väg: den socialdemokratiskt ledda regeringen stoppar nu allt stöd till bolag som gömmer undan pengar i så kallade ”skatteparadis”. Samtliga partier i Folketinget står bakom överenskommelsen, som innebär att de bolag som aktivt underminerar det danska skattesystemet, inte längre kan räkna med de danska skattebetalarnas stöd i kristider.
– Det är en rimlig princip att du inte kan be det danska samhället om hjälp ena dagen, för att sedan vända ryggen mot samma samhälle, säger Danmarks affärsminister Simon Kollerup till Dagens industri.
Sveriges finansminster Magdalena Andersson (S) har sagt att idén är ”intressant”, men än så länge finns inga konkreta förslag på att följa det danska exemplet.
Samtidigt är det massiva svenska stödpaketet småpengar jämfört med de pengar som ägarna den senaste tiden har plockat ut ur bolagen. Enbart de senaste tio åren har Stockholmsbörsens bolag delat ut 1718 miljarder kronor till sina ägare. De rekordstora vinstuttagen är en viktig anledning till att samma bolag idag har svårt att betala sina löpande kostnader.
Relaterade artiklar
